Besöksbranschen är en av de snabbast växande globalt och i Helsingborg vill man förstås gärna vara med. Här skapas både jobb och service och det är en verklig framtidsbransch, konstaterade turistchef Emma Håkansson, som talade just på detta tema om ”Helsingborg – framtidens turiststad”.
Turismen beräknas förra året ha haft en omsättning på hela 4,5 miljarder kronor i Helsingborg, en ökning med sju procent från 2014, berättade Emma Håkansson, och mycket är på gång. Ångfärjestationen är nästa stora satsning, Kattegattleden mellan Göteborg och Helsingborg lockar cyklister från både när och fjärran och Kullaledens 70 kilometer har upptäckts av allt fler vandrare. Turistbyrån står också inför förändringar, med satsning på mobil verksamhet.
Innovationer avgörande
Det gäller att våga tänka nytt och om innovationernas betydelse för turismen talade Malin Zillinger från Institutionen för service management och tjänstevetenskap och Jane Widtfeldt Meged från Roskilde universitet.
Åhörarna fick bland annat tillfälle att fundera över vad snilleblixten att bygga upp jultomtens verkstad i Rovaniemi inneburit. Besökarna fick också höra om hur fria guidade rundturer i Köpenhamn växt fram som ett led i delningsekonomin, något som kan revolutionera turismen. Efter krisen 2008 har delningsekonomin blivit allt viktigare, även om det också hörs kritiska röster om vad detta kan innebära exempelvis ekonomiskt för de medverkande och för de etablerade aktörerna inom branschen.
Så väljer turisterna
Hur gör turister när de väljer attraktion? Lena Eskilsson och Maria Månsson från Institutionen för service management och tjänstevetenskap försöker få svar på den frågan. De har fokuserat på tyska turister i Sverige och bland annat gjort intervjuer i Ystad och Vimmerby.
Visst har Internet haft enorm betydelse när vi numera planerar våra resor, men faktum är att de klassiska guideböckerna håller ställningarna. Att bläddra i en bok är bästa sättet att få inspiration inför och under en resa är det fortfarande många som tycker. Många väljer dessutom att avstå från att använda dator under resan. Däremot kan sådant som möjligheten att hitta en bra plats att parkera husbilen bli avgörande för vart man väljer att åka, konstaterade forskarna som ska vara klara med sitt projekt i början av 2018.
Förvirrande grund
Värdegrund har blivit ett allt mer använt begrepp. Christer Eldh från Institutionen för service management och tjänstevetenskap konstaterade att forskningen på området är relativt sparsam och att det ofta råder förvirring kring vad värdegrund är. Genom en rad citat kunde han visa hur begreppet använts på ett många gånger inkonsekvent sätt. När det dök upp i Sverige under 90-talet var det som ”företagsetik”. Som etisk kod har det ofta introducerats i samband med att någon skandal inträffat. Bland myndigheter var det inom skolan som värdegrund först började användas, men då inte gällande personalen utan för eleverna, som ett sätt att uppfostra.
Det finns fallgropar när det gäller användningen av värdegrund, men Christer Eldh menar ändå att här finns något viktigt att hämta. Man kan signalera vilka värderingar som gäller inom en sammanslutning och stödja individen i vardagen.
Negativa trender
Det är 16 år sedan Öresundsbron invigdes. Förväntningarna var höga på samarbetet kring Öresundsregionen, men svenska opinionsundersökningar visar nu på ett minskat engagemang, konstaterade Jesper Falkheimer och Nils Gustafsson från Institutionen för strategisk kommunikation.
15 200 personer pendlar dagligen över Sundet, men när antalet var som högst – år 2008 – var siffran 20 000 personer. Intresset för nyheter från Köpenhamn har minskat, färre från den svenska sidan av Sundet är också intresserade av att flytta till den danska huvudstaden och stödet för en fast HH-förbindelse är på nedåtgående. I fjol tillkom gränskontrollerna. Som om inte detta var nog visar undersökningarna dessutom att svenskarna blir allt sämre på att förstå danska språket, framförallt tydligt märks detta bland de unga. Öresundsregionen som begrepp har tonats ned och numera sker det politiska samarbetet inom ”Greater Copenhagen & Skåne Committee”, vilket är okänt för många. Oroande inför det framtida Öresundssamarbetet är att det framförallt är de äldre som är intresserade. Bland unga finns visserligen ofta intresse av arbete på danska sidan av Sundet, men i övrigt brister det i engagemanget.
Annorlunda historia
Kritiska perspektiv på Helsingborgs historia var temat för Elisabeth Högdahl från Institutionen för service management och tjänstevetenskap och Anja Petersén från Dunkers kulturhus. Konsulernas roll har blivit en del av stadens imagebygge, som entreprenörsstaden Helsingborg. Men vilket urval vi gör av händelser avgör vilken bild vi får av historien.
Kaffetillverkningen har långa anor i Helsingborg och historien om släkten Zoéga och framförallt Maria Zoéga stod i centrum här, en berättelse som säkert är okänd för de flesta. Hennes insatser spelade en mycket viktig roll för familjeföretaget. Historien kan presenteras annorlunda och det är intressant att leta efter de här berättelserna, framhöll forskarna. Åhörarna uppmanades att fundera över vilka platser, människor och händelser som lyfts fram. Varför är det till exempel inga stadsvandringar som går till Söder?