Projektet "Ledning för tjänsteinnovation i akutdriven verksamhet" tar sin utgångspunkt i att väntetiden för insatser till barn som far illa, som har sociala problem eller behöver bostad och fungerande skolgång är oacceptabelt lång. En av orsakerna till det är det stora antalet ensamkommande flyktingbarn. Problemen inom socialförvaltningens område, med hög personalomsättning och sjukfrånvaro är en annan orsak, liksom att skolan har allt fler barn med extra behov av pedagogiskt stöd.
Nya arbetsformer behövs
En central utgångspunkt är att det behövs nya arbetsformer i kommunerna för att trygga enskilda barns akuta behov av stöd. I projektet framhålls betydelsen av nytänkande bland verksamhetschefer och ledamöter i social- och skolnämnder. Särskilt viktigt är samarbete mellan skolan och socialtjänsten.
På kort sikt är målet med projektet att öka kunskapen bland tjänstemän och politiker om användarorienterad effektivitet, om krav på förändrad organisation och om innovationer rörande kommunala välfärdstjänster.
Det handlar också om att presentera konkreta förslag till organisering för ökad innovationsförmåga.
Utrymme för innovation
På lång sikt är målet att projektet ska hjälpa kommunerna att använda en hållbar modell för innovationsledning. Förhoppningen är också att sprida erfarenheterna till andra kommuner och att öka den forskningsbaserade kunskapen om villkoren för tjänsteinnovation i offentliga verksamheter.
För att hitta nya lösningar måste akutdrivna verksamheter i kommuner se över ledning och organisering.
– Utmaningarna för ledning och organisering inom offentlig förvaltning är mer komplexa än i privata företag, konstaterar Katja Lindqvist.
– Vårt projekt handlar om att skapa utrymme i kommunala förvaltningar för innovation, eftersom man i vardagen sällan har tid för sådant utvecklingsarbete.
Grannstäder samarbetar
Under året har utvecklingsarbete börjat hos Helsingborg stad och Landskrona stad med målet att stödja den ökande gruppen av utsatta barn.
I Helsingborg syftar utvecklingsarbetet bland annat till att ensamkommande barn som är analfabeter ska kunna avsluta en gymnasieutbildning. I båda kommunerna handlar det också om att skapa nya ledningsstrukturer i socialtjänstens basverksamhet.
– Projektet är tvåårigt, och vår ambition är att tillsammans med anställda i förvaltningarna och vid behov politiker ha tagit fram en modell för hållbar ledning av innovation i denna typ av akutdrivna verksamheter som faktiskt används. Vi kommer också att sprida kunskap från projektet till både studenter, den offentliga sektorn och forskare nationellt och internationellt, framhåller Katja Lindqvist.
Flera konferenser
Forskare och praktiker ska samarbeta under hela projektet, som genomförs i form av flera olika dialogkonferenser, med början nu under november.
Projektets omfattning är på totalt tre miljoner kronor där Vinnova finansierar med två miljoner.
