Nästan allt vi gör online spåras. Viss information fyller vi själva i när vi registrerar oss på en plattform men lika mycket kommer från det vi gör när vi är uppkopplade. Allt från vad vi söker efter på Google till vilka videos vi väljer att titta på och vad vi shoppar lagras. Det kallas dataveillance, det systematiska insamlandet och övervakningen av användaren och dess data på olika plattformar. Vad tycker användaren om det?
– Vad vi kommit fram till är att konsumenterna vet om att insamlingen sker och de är bekymrade, men de reagerar på olika sätt. Hur man ser på teknik och framtiden påverkar hur man reagerar, säger Christian Fuentes.
I artikeln beskrivs tre sätt som konsumenter förhåller sig till att deras data samlas in.
– I vissa fall ses datainsamling som något positivt och en nödvändig del av det digitaliserade samhället. Konsumenter har då inget emot att datan samlas in, de kan till och med vilja att datan samlas in eftersom de resonerar att de får ut något av det. Att det hjälper till att få bättre resultat och förslag. Datan är en betalning mot tjänsten som erbjuds. I andra fall ses istället datainsamling som något negativt och integritetshotande. Här ses istället det digitaliserade samhället som ett hot, en dystopi. Konsumenterna känner sig övervakade och manipulerade men är ofta även uppgivna, de ser inte att de har möjlighet att påverka situationen. Men i andra situationer kan konsumenter istället se sig själva som rebeller. Även här uppfattas det digitaliserade samhället som något negativt men här ser de en möjlighet att ändra på situationen. ”Rebellerna”, är alltså också negativa och kritiska till datainsamlingen. Skillnaden är att de försöker motarbeta det. De försöker aktivt göra något åt insamlingen genom att manipulera data, använda appar och tjänster för att maskera sig eller rent av sluta använda vissa plattformar för att slippa bli spårade, säger Christian Fuentes.
Studien pekar på att konsumenter inte alltid agerar på samma sätt. Samma konsumenter som i vissa fall ser datainsamling som något positivt kan i andra fall uppleva det som djupt problematiskt. Det beror på situationen.
– För att förstå hur konsumenten resonerar i det här går det inte att fråga generellt. Istället fick vi fråga specifikt, samma frågor om olika plattformar. Detta eftersom rollen plattformen har i ditt liv påverkar vilken data du är villig att ge den. En av de vi intervjuat i studien uppgav att han tagit bort Facebook för att slippa deras spårning. Samtidigt använde han streamingtjänsten Twitch och delade sin data med dem eftersom han upplevde att det var värt det, han fick ut så mycket av det, säger Christian Fuentes.
Om projektet
Projektet ”Consuming digital data: commercial, productive and critical implications” leds av Niklas Sörum och finansieras av Varbergs Sparbank. Projektet pågår 2021-2022 och är ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Borås och Lunds universitet.
Läs artikeln i sin helhet här.
Mer forskning från Christian Fuentes.
Mer forskning om konsumtion, marknadsföring och detaljhandel.
