Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Attraktiva matupplevelser genom ”det lokala”

rapsfält

Kulinariska aktörer använder ”det lokala” för att skapa sammanhang i matupplevelsen. Genom berättelser om maten, platsen eller traditioner kan aktörer sticka ut och nå fram. Samtidigt kan det bli motsättningar om vad som egentligen är ”lokalt” och vilka aktörer eller produkter som får vara med i gemenskapen.

I takt med en växande konkurrens mellan destinationer, växer även behovet för att sticka ut och kunna erbjuda minnesvärda och unika upplevelser. Kulinariska upplevelser och aktiviteter med inslag av det lokala är en växande nisch som speglar trenden att veta varifrån maten kommer, och att den odlats, tillverkats och transporterats på ett ekologiskt, socialt och kulturellt hållbart sätt. Att dessutom som besökare få möjlighet att komma nära produkten och producenten genom att vara delaktig i tillverkningsprocessen, ger ytterligare en dimension i upplevelsen.

Ett sätt att lyfta upplevelsen

Under 10 år har Josefine Östrup Backe studerat utvecklingen av kulinarisk turism. Nyligen publicerade hon en doktorsavhandling som kartlägger hela processen kring hur det lokala används för att organisera, planera och genomföra kulinarisk turism.
- I Sverige och de övriga nordiska länderna har rörelsen kring Nya Nordiska Köket skapat en ökad uppmärksamhet kring de lokala råvarorna, tillverkningsmetoder och traditioner, och ”det lokala” har växt fram som ett sätt att lyfta matupplevelsen, säger Josefine Östrup Backe.

Vad är egentligen lokalt?

Det lokala som verktyg för kulinarisk turism är ett fenomen som kan ses på flera olika nivåer, t.ex. i form av småskaliga producentnätverk såväl som i regionala och nationella satsningar, både politiskt och kommersiellt.
- För de kulinariska aktörerna blir det lokala ett begrepp som samlar gemensamma intressen och önskemål om att erbjuda unika och attraktiva matupplevelser. Det har därför uppstått en viss självklarhet kring det lokala som något bra och positivt, inte bara ur ett miljöperspektiv, utan även socialt och kulturellt. Detta är ett intressant fenomen, och något jag tror bör ifrågasättas, då det kanske inte alltid är så att ”det lokala” per definition är bra, berättar Josefine Östrup Backe.

Det finns även en föreställning om att det lokala ska vara för alla, men samtidigt är det en förhandlingsprocess om vad som bör visas upp och inte.
- Vissa aktörer ses som förebilder och det är intressant hur snäv och stereotyp den bilden riskerar att bli. ”Det lokala” kan därför istället bli exkluderande, anser Josefine Östrup Backe.

Ta del av Josefine Östrup Backes avhandling här.