Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtidens kompetenser

Seminarium framtidens kompetenser

Under Lunds universitets Framtidsvecka arrangerade Campus Helsingborg ett seminarium om framtidens kompetenser. Deltagarna fick vara med om en resa från arbete i ett historiskt perspektiv till dagens öppna vetenskap och vidare mot framtidens hybridkompetenser.

Katja Lindqvist, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap talade om Museernas nya hybridkompetenser.

Vilka omställningar står museer inför gällande framtida kompetenskrav?

Museerna möter flera olika förändringar i samhället. Det handlar om våra förändrade förväntningar som användare av museers tjänster, som bättre digitala redskap som kompletterar eller utökar det fysiska besöket, det handlar om ett tilltal från museet som känns inbjudande för både vana museibesökare och sådana som kanske aldrig varit på ett museum. Museer behöver visa att de är relevanta i dagens samhällsutveckling som redskap för att förstå den. Det ställer allt högre krav på kommunikativa förmågor hos personalen, vid sidan av ämneskunskaper. Det som kanske är den tydligaste omställningen i museisektorn är att varje museianställd behöver vara bra på flera olika saker. Genom olika kompetensområden kompletterar museipersonal varandra, alla måste inte vara bra på allt, men att bara vara kunnig om en viss samling av föremål räcker inte idag, exempelvis. Digital kompetens efterfrågas, liksom ekonomisk kompetens i bemärkelsen att förstå grundläggande ekonomiska samband i museernas ekonomi. Även förmåga att följa förändringar i omvärlden och att kunna reflektera över vad det innebär för det enskilda museet är en kompetens som efterfrågas allt mer. Slutligen är Sverige idag ett allt mer mångfaldigt land, och att göra svensk historia intressant och angelägen för alla i landet är en utmaning som kräver kulturell liksom pedagogisk kompetens.

Vad tar du själv med dig för insikter från seminariet?

Det var intressant att se vilka tydliga kopplingar det fanns mellan en övergripande förändring av arbetets omställningar under det senaste seklet, något som berördes i den första presentationen, och det som sker idag med omställningarna vad gäller spridning av forskningsresultat genom open access, som berördes i den andra presentationen under seminariet. De belyser samma övergripande omvandling av samhället från ett analogt till ett allt mer digitaliserat samhälle, där dock det analoga finns kvar, men nya krav ställs på olika yrkesgrupper och arbetssätt. Som forskare är jag i högsta grad berörd av utvecklingen mot open access, med de motstridiga målsättningar som det rymmer, där tillgänglighet ställs mot kvalitetsgranskning av forskningsresultat.