Stefan Gössling som forskar om psykologin bakom bilanvändandet, och Jan Henrik Nilsson som forskar om flyg och Östersjöområdet, har skrivit en debattartikel i Helsingborgs dagblad där de anser att en skatt för flygbranschen hade minskat utsläppen av växthusgaser.
Motarbetad skatt
En skatt på flygresor får ofta opposition eftersom många anser att det skulle innebära ökade kostnader för näringslivet och turister samt att flyget bara står för en försumbar del av de globala utsläppen av växthusgaser och att skatten därmed knappt skulle göra en skillnad för klimatet.
Inte bara koldioxidutsläpp
Men Gössling och Nilsson pekar på att flyget inte bara har koldioxidutsläpp utan också släpper ut betydande mängder av andra substanser som bidrar till den globala uppvärmningen och skulle kunna stå för uppemot 5 procent av växthuseffekten. Det stämmer att flyget blivit alltmer effektivt men eftersom antalet flygpassagerare i världen ökar, ökar också utsläppen.
Grundproblemet är att allt fler människor flyger allt oftare och allt längre, och därför spelar det också mindre roll om varje enskild resa blir allt bränslesnålare.
Flygskatt på tre nivåer
En flygskatt är ett första steg på rätt väg, även om den skatt regeringen nu föreslår är för låg för att få någon verklig betydelse för hur många som väljer att ta flyget. Förslaget utgörs av en punktskatt med tre nivåer som baseras på hur långt man flyger. Tanken är att passagerarna ska betala 80 kronor för resor inom Europa och uppemot 430 kronor för de längsta resorna.
I en marknadsekonomi som den svenska kan efterfrågan styras genom beskattning (tänk sprit och tobak). Förbrukning som är skadlig för det globala klimatet borde på motsvarande sätt beskattas för att få ner efterfrågan till en nivå som är långsiktigt hållbar.
Läs hela artikeln i Helsingborgs dagblad.
