Malin Espersson
Universitetslektor
Mellan prat, beslut och handling: om jämställdhetsintegrering i kommunal verksamhet
Författare
Summary, in Swedish
Inledning
Sverige lyfts ofta fram som ett av världens mest jämställda länder, samtidigt som forskning visar att det finns betydande skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor. Sedan mitten av 1990-talet har jämställdhetsintegrering varit den rådande strategin inom svenska myndigheter och svensk förvaltning för att öka jämställdheten i samhället. Förenklat innebär detta att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla beslut och på alla nivåer för att ge medborgare en jämställd välfärd. Kritiska forskare menar dock att arbetet med jämställdhetsintegrering inte har resulterat i några omfattande förbättringar i jämställdhet, utan snarare en ökad byråkratisering av jämställdhetsarbetet.
För att integrera ett jämställdhetsperspektiv i lednings- och styrningsprocesser hos kommuner erbjuder Sveriges kommuner och regioner (SKR) sedan 2015 sina medlemmar en utbildning i jämställdhetsintegrering ”Modellkoncept för jämställdhet”. Utbildningen bygger på benchmarking och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande organisationerna och det ställs krav på att en förtroendevald, en hög chef och en strateg från varje kommun deltar på träffarna. Utbildningen marknadsförs som framgångsrik, men mot bakgrund av resultat från tidigare forskning är det intressant att utifrån ett kritiskt perspektiv studera processen för jämställdhetsintegrering.
Syfte
I denna studie undersöks utmaningarna med jämställdhetsintegrering i svenska kommuner, med fokus på den initiala implementeringen, eftersom denna lägger grund för ett långsiktigt arbete. Tidigare studier har genom institutionell teoribildning identifierat så kallade lösa kopplingar i organisationers arbete med jämställdhet, det vill säga en åtskillnad mellan prat, beslut och handling i organisationers olika delar. Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse kring hur lösa kopplingar tar sig uttryck i det initiala arbetet med jämställdhetsintegrering och hur de hanteras.
Metod
I det här pågående forskningsprojektet följer jag på nära hand Lunds kommuns arbete med jämställdhetsintegrering i en etnografiskt inspirerad studie. Detta ger mig god insyn i organisationens strategiska arbete och tillgång till informella samtal och möten. Mitt material består av deltagande observationer vid ett stort antal möten. Jag har även deltagit vid fem lärandeträffar och lika många träffar för strateger som har genomförts inom ramen för SKR:s Modellkoncept för jämställdhet. Därutöver har jag genomfört 20 intervjuer med tjänstepersoner, chefer och förtroendevalda som är involverade i jämställdhetsintegreringsarbete, i Lund eller i någon annan kommun.
Resultat
Studien visar hur lösa kopplingar tar sig uttryck, främst genom vilka argument som används för arbetet och hur stort intresset verkar vara, i organisationens olika delar. Tjänstepersoner efterfrågar mer stöd och engagemang från såväl politisk- som tjänsteorganisationsledning än vad de får. Studien visar hur tjänstepersoner agerar för att driva jämställdhetsarbetet framåt genom att använda olika strategier. Det handlar om att försöka förmå förtroendevalda och chefer att prioritera jämställdhet; att utbilda förtroendevalda för att öka deras kunskaper och därmed göra dem intresserade av jämställdhet samt att på olika sätt navigera i organisationen genom informella vägar och rätt kontakter för att förankra arbetet. Sammantaget visar detta hur tjänstepersoner försöker förmå förtroendevalda att driva igenom en fråga som de förtroendevalda själva har beslutat om. Det kan förstås som ett sätt att både förhålla sig till och försöka stärka de lösa kopplingarna mellan beslut och genomförande i en slags omvänd
Sverige lyfts ofta fram som ett av världens mest jämställda länder, samtidigt som forskning visar att det finns betydande skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor. Sedan mitten av 1990-talet har jämställdhetsintegrering varit den rådande strategin inom svenska myndigheter och svensk förvaltning för att öka jämställdheten i samhället. Förenklat innebär detta att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla beslut och på alla nivåer för att ge medborgare en jämställd välfärd. Kritiska forskare menar dock att arbetet med jämställdhetsintegrering inte har resulterat i några omfattande förbättringar i jämställdhet, utan snarare en ökad byråkratisering av jämställdhetsarbetet.
För att integrera ett jämställdhetsperspektiv i lednings- och styrningsprocesser hos kommuner erbjuder Sveriges kommuner och regioner (SKR) sedan 2015 sina medlemmar en utbildning i jämställdhetsintegrering ”Modellkoncept för jämställdhet”. Utbildningen bygger på benchmarking och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande organisationerna och det ställs krav på att en förtroendevald, en hög chef och en strateg från varje kommun deltar på träffarna. Utbildningen marknadsförs som framgångsrik, men mot bakgrund av resultat från tidigare forskning är det intressant att utifrån ett kritiskt perspektiv studera processen för jämställdhetsintegrering.
Syfte
I denna studie undersöks utmaningarna med jämställdhetsintegrering i svenska kommuner, med fokus på den initiala implementeringen, eftersom denna lägger grund för ett långsiktigt arbete. Tidigare studier har genom institutionell teoribildning identifierat så kallade lösa kopplingar i organisationers arbete med jämställdhet, det vill säga en åtskillnad mellan prat, beslut och handling i organisationers olika delar. Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse kring hur lösa kopplingar tar sig uttryck i det initiala arbetet med jämställdhetsintegrering och hur de hanteras.
Metod
I det här pågående forskningsprojektet följer jag på nära hand Lunds kommuns arbete med jämställdhetsintegrering i en etnografiskt inspirerad studie. Detta ger mig god insyn i organisationens strategiska arbete och tillgång till informella samtal och möten. Mitt material består av deltagande observationer vid ett stort antal möten. Jag har även deltagit vid fem lärandeträffar och lika många träffar för strateger som har genomförts inom ramen för SKR:s Modellkoncept för jämställdhet. Därutöver har jag genomfört 20 intervjuer med tjänstepersoner, chefer och förtroendevalda som är involverade i jämställdhetsintegreringsarbete, i Lund eller i någon annan kommun.
Resultat
Studien visar hur lösa kopplingar tar sig uttryck, främst genom vilka argument som används för arbetet och hur stort intresset verkar vara, i organisationens olika delar. Tjänstepersoner efterfrågar mer stöd och engagemang från såväl politisk- som tjänsteorganisationsledning än vad de får. Studien visar hur tjänstepersoner agerar för att driva jämställdhetsarbetet framåt genom att använda olika strategier. Det handlar om att försöka förmå förtroendevalda och chefer att prioritera jämställdhet; att utbilda förtroendevalda för att öka deras kunskaper och därmed göra dem intresserade av jämställdhet samt att på olika sätt navigera i organisationen genom informella vägar och rätt kontakter för att förankra arbetet. Sammantaget visar detta hur tjänstepersoner försöker förmå förtroendevalda att driva igenom en fråga som de förtroendevalda själva har beslutat om. Det kan förstås som ett sätt att både förhålla sig till och försöka stärka de lösa kopplingarna mellan beslut och genomförande i en slags omvänd
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2024
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Konferensbidrag: abstract
Ämne
- Gender Studies
Conference name
Sustainable HRM and Working-Life Practices
Conference date
2024-06-17 - 2024-06-19
Conference place
Göteborg, Sweden
Aktiv
Published
Projekt
- Jämställdhetsintegrering - från en byråkratisk process till ett "görande" som skapar reella skillnader