Vad skriver du om?
– Jag har ju tidigare skrivit en bok om spritsmugglingen på Östersjön. Det finns förstås alltid mer som kan vara med och den här studien är en vidareutveckling av texten i boken. Här skriver jag bland annat om undervattensverksamhet och om rörelse och hastighet – hur smugglarna använde snabba båtar – och om ny belysningsteknik i form av strålkastare.
– När smugglingen tar fart efter första världskriget är det efter flera år av frihandel. Men efter kriget blir nationsgränsen mycket mer närvarande. Man höjer också den moraliska gränsen. Det var mycket stora problem i Sverige med superi. Nykterhetsrörelsen jobbade hårt och fick inflytande över opinionsbildningen. Motboken, med starka restriktioner för hur mycket alkohol man fick köpa, var en åtgärd som genomfördes. Folkomröstningen 1922 om förbud mot rusdrycker blev den yttersta symbolen för kampen mot alkohol.
– Spritsmugglingen ska också ses mot bakgrund av 20-talets svåra ekonomiska situation. Det rådde stor arbetslöshet och människor sökte sig andra sätt att få in pengar. Smuggling blev ett led i detta.
– Statsmakten har vid den här tiden inte den tekniska kompetensen att sätta stopp för smugglingen – man klarar inte av att göra gräns. Det är bland det svåraste som finns att vidmakthålla en gräns. Svenska myndigheter hade samtidigt stora besparingskrav på sig om att effektivisera – och att dra ned på antalet anställda.
– Med modern utrustning och organisation förändrades läget. Det blev andra möjligheter att stabilisera gränsen. Staterna runt Östersjön började också samarbeta mot smugglingen.
Vad gav seminariet?
– En sak jag såg var möjligheten att samla forskare på institutionen och skapa ett skrivprojekt om informella ekonomier eller svarta ekonomier.
– På en tvärvetenskaplig institution finns så många olika ingångar och idéer kring olika frågor. Det finns också många gemensamma beröringspunkter. Att arbeta i projekt tillsammans är en viktig del av arbetet och här såg jag att det är något vi skulle kunna göra. Det skulle ha ett mervärde för institutionen och kunna väcka stort intresse.
Vad händer nu närmast?
– Det blir inte fler diskussionsseminarier kring den här studien. Däremot kan det alltså bli någon form av arbetande seminarier. Så småningom kan arbetet förhoppningsvis leda till en artikel i en vetenskaplig tidskrift eller en bok.
Text & foto: Lars Ljunggren