Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Turisminnovationer i krisens spår

sv flagga

Malin Zillinger och Christer Eldh skriver i veckans "Turismnytt" om hur olika forskningsperspektiv kan bidra till hur besöksnäringen kommer ur rådande coronakris och vad som kan göras därefter. Till exempel lyfter de fram att kan det vara till hjälp att observera utvecklingen ur ett perspektivet innovation.

Veckorna går och vi börjar vänja oss vid att ingenting är som förr i coronakrisens spår. Vill vi, kan vi varje dag läsa om ökande antal konkurser och ekonomiska stödåtgärder medan vi har sett sjunkande siffror i antal resenärer. Samtidigt som besöksnäringen bidrar till 3% av BNP i Sverige var branschens andel av konkurser 13% under april månad. Antalet konkurser ökade med 159% för hotell- och restaurangbranschen jämfört med april 2019 (www.uc.se ). Så ser den bistra sanningen ut.

Men vill och orkar vi läsa om den dalande utvecklingen varje dag? Hjälper det oss att utveckla den egna verksamheten när vi om och om igen hör att utvecklingen går åt fel håll? Snarare är det dags att iaktta utvecklingen ur olika forskningsperspektiv. Robert Pettersson är en av dem som tagit sig an detta, bland annat på Turismnytt. Olika forskningsperspektiv kan bidra till hur vi kommer ur krisen och vad som kan göras därefter. Till exempel kan det vara till hjälp att observera utvecklingen ur ett perspektiv som stavas innovation.

Hållbar utveckling i återgången efter krisen

Många av oss lär komma ihåg den ekonomiska krisen 2008 då det internationella resandet minskade världen över. De mest högljudda rösterna på den tiden krävde en snabb återgång till volymerna från före krisen. Det är i sig inget fel med den ståndpunkten, men fokus låg nästan enbart på kvantitet. Man pratade mindre högljutt om möjligheten att genom krisen arbeta med ett antal frågor som redan då stod på tapeten: hållbarhet och digitalisering, för att nämna två exempel. Det är inte ofta forskningen är enig om något. Men att kriser erbjuder en chans till utveckling, förbättring och innovation är i princip alla överens om. Forskningen är också tydlig med att kriser möjliggör för branschen att göra nödvändiga omställningar, exempelvis mot en hållbar utveckling med hjälp av starka och tydliga innovationer.

Innovationsforskningen som undersöker besöksnäringens utveckling utgår från platsens betydelse. Därtill handlar mycket om tjänster och värdeskapande kopplat till mobilitet, destinationsutveckling, kunskap och kreativitet. Här pekar man ofta på innovationer kopplade till företagens organisation. Det blir mer och mer tydligt att ett utbyte av erfarenheter och dess lärdomar främjar företagens möjlighet att utvecklas framåt. Här är det lika viktigt med dialoger inom som mellan företag. Med andra ord behöver vi prata (ännu) mer med varandra. Att jobba på sina sociala kontakter, att lära känna nya aktörer och att fördjupa sina bestående kontakter är rätt väg att gå, med eller utan digital teknik. Det är också helt rätt att fördjupa sin dialog med kollegor man trodde sig känna ganska bra. Forskning visar att nätverksarbete, vänskap och förtroende är viktiga förutsättningar för att vi ska tänka om och tänka nytt.

Turisminnovationer på marknadssidan är viktiga

Forskningen pekar också tydligt på så kallade marknadsinnovationers betydelse i kristider. Det kan å ena sidan betyda att man omvärderar hur marknadsföringen ser ut, men också vem den ska rikta sig mot. Mycket tyder på att den nordeuropeiska och nordiska marknaden kommer att få större betydelse för den svenska besöksnäringen. Både forskare och trendspanare har pekat åt det hållet. Då ligger det nära till hands att rikta sina marknadsföringsinsatser mot just denna kundkrets. Med tanke på att många människor känner sig osäkra kring vart de får och vågar resa kan tydlig information hjälpa här. Hur hanteras säkerheten på plats? Vilka åtgärder har tagits för att säkra hygienföreskrifterna? Sådan information lär vara viktig och den lär vara här för att stanna. En sådan förändring av marknaden innebär också stora möjligheter att bidra till en hållbar utveckling då destinationer i större utsträckning kan nås oberoende av flyg.

Samverkan och en gemensam arena blir avgörande

En sista tanke vi vill skicka med är att innovation och nytänkande sker allra bäst om det finns en gemensam arena, där många olika aktörer i ett land rent tankemässigt kan känna sig hemma. En sådan arena har möjlighet att koordinera långsiktiga insatser som gynnar besöksnäringen på nationell, regional och lokal nivå. Det är bra att man på nationell nivå nu arbetar för en samverkansarena för besöksnäringen. En sådan arena är viktigare än någonsin för att säkra en stabil utveckling av besöksnäringen i Sverige. Här har turismforskningen mycket att bidra med. Det gäller inte minst för de många småföretag runtom i landet som inte alltid har tid och resurser för att lägga upp kris- och innovationsplaner för framtiden. Ur ett helhetsperspektiv gäller det också att förbättra risk- och sårbarhetsanalyserna. En gemensam arena kan hjälpa besöksnäringen att föra samman resurser för att i positiv anda bidra till en stark besöksnäring.

Läs artikeln på Turismnytt

Text: Malin Zillinger och Christer Eldh