Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Genombrott för nya drivmedel - stadens ängar kan driva framtidens bil

Genombrott för nya drivmedel - stadens ängar kan driva framtidens bil

Gräs från Helsingborg kan förse cirka 250 gasbilar med drivmedel - varje år. Ny forskning visar potentialen i att skapa biogas från insamlat klippt gräs i staden. Under Framtidsveckan på Lunds universitet berättar forskarna Michael Johansson och Torleif Bramryd om möjligheterna med urbana gräs-och ängsytor.

I Helsingborg finns stora ytor grönområden. Ett nytt forskningsprojekt har studerat 370 hektar av dessa grönytor, en grön skatt, om man frågar forskarna Michael Johansson och Torleif Bramryd från Campus Helsingborg, Lunds universitet. De har studerat hur långgräset kan användas som urban grön biomassa som i sin tur används för att köra fordon.  

– Gräset kan förse cirka 250 gasbilar med drivmedel om vi säger att de kör ungefär 1500 mil per år. Men möjligheten för att skapa ännu mer biogasdrivmedel och biogödsel av en stads grönytor är faktiskt större, säger Michael Johansson, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

Rapporten "Biogaspotential från långgräs på urbana gräsytor – förstudie med Helsingborgs stad som case"  har gjorts tillsammans med  Helsingborgs stad, Nordvästra Skånes Renhållnings AB/Vera Park, SLU Alnarp och LRF kommungrupp Helsingborg.

Forskningsprojektet påbörjades år 2019. Studien har undersökt om överskottet från urbana gräs-och ängsytor bland annat kan användas i framställning av bioenergi som i sin tur kan bli biogas till drivmedel och samtidigt gödsel till åkermarker. Studien pekar på att med fler källor av urban grön biomassa skulle potentialen med kunna tredubblas.

– Och ängar ska skördas regelbundet eftersom de mår bra av det. Det vi har undersökt är alltså hur materialet kan skapa nytta för vår miljö även när det klippts ned? Här har vi ett förnybart drivmedel som är både miljö- och klimatnyttigt och som dessutom ger rester. Eller rättare sagt resurser som jordbruket är intresserade av. Ska vi få en hållbar framtid med fokus på ekosystemtjänster så är det viktigt för oss alla. Tänk om vi lät hela Skånes stadsängar nyttjas så här? Det vore fantastiskt, säger  Michael Johansson, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

 

Seminarium under framtidsveckan

19 oktober 10.00-11.00

Samtalet sker på E7, Campus Helsingborg och online.

Medverkande

Michael Johansson, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, från Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Torleif Bramryd, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, från Campus Helsingborg, Lunds universitet

Det här samtalet vänder sig till dig som är privat eller professionellt intresserad av drivmedel och nya lösningar på klimatpolitiska problem. Även du som arbetar med stadsutveckling eller grön arkitektur  har behållning av innehållet.

Anmälan

 

Framtidsveckan

Evenemanget är en del av Framtidsveckan 18-24 oktober 2021 vid Lunds universitet. Se hela veckans program här – lu.se/framtidsveckan.