Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förstelärarreformen har stärkt lärarna

Lärare som undervisar studenter.

Vår forskare, Johan Alvehus, har i ny forskning tillsammans med Gustaf Kastberg och doktoranden Sanna Eklund, visat att den så kallade förstelärarreformen har stärkt yrket och förstelärarnas makt över den pedagogiska utvecklingen i skolorna.

Reform med stor kritik

Förstelärarreformen som infördes 2013, har fått stå emot mycket kritik. Lärarna upplever sig bland annat ha blivit splittrade i ett A- och B-lag. De upplever också att tillsättingen av förstelärare har skett slumpmässigt. I dag är var 8:e lärare utsedd till förstelärare och de har fått 5.000 kronor mer i lön per månad antingen som fast lön eller som ett tillfälligt påslag.

Ett ökat inflytande och andra arbetsuppgifter

– Jag var själv kritisk när jag påbörjade studien och tycker att reformen införts på ett klumpigt sätt, men medan de som är mest kritiska lutar sig mot en upplevd orättvisa hänvisar vi i stället till professionsteori, säger Johan Alvehus.

Det studien visar är att förstelärarna har arbetsuppgifter som antingen är nya, inte hanns med tidigare eller som skötts av andra på skolorna, exempelvis rektorer, biträdande rektorer eller andra lärarkollegor. Det handlar om kvalitetsarbete, koordinering av kollegialt lärande, att ta fram riktlinjer för betygsättning och att delta i kollegiala nätverk på regional och nationell nivå med mera. Lärarna har därmed fått ett ökat inlytande över sin egen arbetssituation.

Försteläraren är alltså inte en person som gör samma sak som alla andra fast lite bättre, utan en person som sysslar med delvis andra saker som till exempel att arbeta med innehållet i verksamheten på ett mer övergripande plan. 

– Inte förväntar vi oss att en överläkare ska göra samma saker som en nyutexaminerad läkarstudent, eller att professorer och nydisputerade ska göra exakt samma saker? 

Gigantiskt material

Projektet har pågått under 2,5 år, vilket resulterat i ett gigantiskt material. De har intervjuat hela 111 personer, varav 40 är förstelärare, 27 lärare och 44 rektorer, biträdande rektorer samt förvaltningschefer. De har dessutom ”skuggat” 12 anställda, under en vecka vardera, på deras olika arbetsplatser. Forskarna har deltagit i personalmöten, arbetsplatsträffar, utvecklingsmöten och följt allt annat som inträffat på de sju skolorna i mellan och södra Sverige som deltagit i forskningen. 

Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och kommer att resultera i boken ”Splittrad, stärkt och styrd”, som kommer i vår.

Läs mer om studien i Dagens Nyheter eller Lärarnas tidning.