Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskningsbaserad kunskap och samarbete viktiga för turismens utveckling

Besöksliv

Med fortsatta restriktioner riskerar även 2021 att bli ett mörkt år för besöksnäringen – men forskningsbaserad kunskap kan bidra till branschens återhämtning efter pandemin. Det skriver Malin Zillinger tillsammans med representanter från forskningsnätverket NATU, som sträcker ut en hand för att hjälpa till.

Om restriktionerna fortsätter, musikfestivaler ställs in och idrottsevenemang skjuts upp riskerar även 2021 att bli ett mörkt år för turism- och besöksnäringen. Forskare från NATU (Nätverket för akademiska turismutbildningar och forskning) menar att det krävs mer kunskap – baserad på forskning – för att branschen ska återhämta sig efter pandemin och sträcker ut en hand för att hjälpa till.

Pandemin har visat att vi i Sverige har en för svag förståelse för turism- och besöksnäringen. Även företag och branschorganisationer efterfrågar kunskap som stöd för att hantera omställning, framtida utveckling och pandemins konsekvenser. Från politiskt håll planeras för en samverkansarena som företräder besöksnäringens intressen, samtidigt som den nationella turismstrategin diskuteras. NATU anser i debattartikeln att både den nationella strategin och samverkansarenan ska bygga på forskning och högre utbildning.

Forskarna efterfrågar långsiktiga och hållbara satsningar och önskar en nationell strategi där forskningsbaserad kunskap tar plats. Kunskap som bottnar i forskning kan bistå dagens utmaningar, menar forskarna i debattartikeln. Det tycks finnas ett starkt stöd för starkt stöd för kunskapsförsörjningens betydelse men det saknas konkreta åtgärder och en aktiv roll för landets forskare och lärare i högre utbildning. 

Andelen statliga och privata forskningsmedel som går till forskning för turism- och besöksnäringen är försvinnande liten jämfört med andra områden. I andra branscher såsom bilindustrin eller läkemedelsbranschen är det vanligt att mellan 5-10 procent av branschens omsättning är FoU. Siffror från besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF, från 2015 visar att endast 35 miljoner kronor årligen satsades på forskningsprojekt inom besöksnäringen, förutom lärosätenas egna anslag. Om de 35 miljoner ställs i relation till omsättningen i turistnäringen (337 miljarder 2018) så går det knappt att mäta andelen forskning inom omsättningen. Eller, med andra ord: 0,1 ‰.

I Sverige finns ett aktivt nätverk för akademiska turismutbildningar och forskning, NATU, som anser att det är dags att agera nu. Vetenskapligt grundad kompetens och forskning kan vara avgörande för turism- och besöksnäringens återhämtning. NATU står redo att engagera sig i arbetet för en långsiktig och hållbar utveckling av branschen och menar att de kan bidra med sina kompetenser för att tillsammans ta oss an utmaningarna framöver.

Debattartikeln är skriven av Malin Zillinger, Lunds universitet och Mittuniversitetet, Ioanna Farsari, Högskolan Dalarna, Maria Lexhagen, Mittuniversitetet
samt Erik Lundberg, Göteborgs universitet som alla är representanter för NATU (Nätverket för akademiska turismutbildningar och forskning).

Läs artikeln i sin helhet här:
https://www.besoksliv.se/debatt/aven-2021-kan-bli-ett-morkt-ar-for-beso…