Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Det handlar om en traditionell näring i förändring”

Malin Andersson vid sitt skrivbord.

Några frågor till Malin Andersson, doktorand vid institutionen, som nu har haft slutseminarium kring sin avhandling ”Kustnära yrkesfiske i omvandling – en traditionell närings diversifiering och diskursiva praktiker”. Opponenter var Kjell Hansen från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och Malin Zillinger från Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

Kan du berätta lite om ditt avhandlingsarbete?

­– Det handlar om en traditionell näring som är i förändring och vad som händer när yrkeskunnande inte längre värderas. De kustnära yrkesfiskarna finns på orter som blivit allt mer präglade av att vara platser för rekreation. Jag har letat upp fiskare som kan försörja sig på att även leva på intäkter från turisterna. Rent geografiskt handlar det om ett område från norra Bohuslän ned till nordvästra Skåne och det är en väldigt stor variation på vilken typ av tjänster som erbjuds kring fisket.
– Jag har besökt fiskare på plats och jag har också varit ute med dem i båtarna. Sammanlagt är det 19 olika personer jag intervjuat, men det är betydligt fler fiskare än så som jag träffat, eftersom jag varit med på flera årsmöten och andra arrangemang med yrkesfiskare.
– Fiskares förhållande till arbetet präglas av relationen till myndigheter, kollegor, turister och till sig själva. Det handlar om någon typ av maktförhållande och att synliggöra detta. Diskursiva praktiker innebär att jag tittar på vilka normer och värderingar som finns kring yrkesfisket.

Hur länge har du hållit på?

­– Jag började med mitt avhandlingsarbete här på institutionen hösten 2010.

Har du själv haft någon anknytning till fiskenäringen tidigare?

­– Nej, men jag arbetade i tio år som fotograferande journalist i en lantbrukskommun och hade erfarenheter av hur lantbrukare har olika strategier för att klara sig i en tid av snabba förändringar, som till exempel att hyra ut rum eller att satsa på vindkraft.

Hur många yrkesfiskare finns det egentligen kvar i landet?

­– Sammanlagt handlar det enligt de senaste siffrorna jag sett om drygt 1 300 personer som har yrkesfiskarlicens. Det är ändå ofta så att det inte finns mer än en yrkesfiskare per kommun. I de mindre hamnarna är det ju sedan länge fritidsbåtarna som dominerar.

Vad har du stött på för problem i ditt arbete?

­– Allt har varit mera komplext än vad jag kunde föreställa mig. Det är till exempel extremt många aktörer som på olika sätt har intressen när det gäller fisket – fiskesammanslutningar, myndigheter, olika miljömärkningar, massmedia. Det var mycket att ta in.

Vad kan man se för förändringar inom fiskenäringen?

­– Det har varit en mycket stor förändring – antalet yrkesfiskare har minskat med 40 procent under en 15-årsperiod. Samtidigt har yrkesfiskarnas centrala organisation förvandlats till producentorganisationer. Man kan ju fråga sig var arbetsmiljöfrågorna tar vägen i den situationen.
– Myndigheterna tänker sig att fiskare ska bli marknadsförare och kunna berätta om fiske och om hållbar utveckling – att bli ”hållbara entreprenörer”. I ett större sammanhang kan man sätta in det i att vi alla på arbetsmarknaden allt mer förväntas kunna många olika saker. Människor måste hitta olika strategier för detta i en föränderlig värld – där förändringarna dessutom går allt fortare.

Vad händer nu närmast efter seminariet?

­– Det var massor med bra synpunkter som kom fram och det blev en ordentlig genomlysning. Nu ska jag bearbeta texten och jämka ihop teori och praktik.

 

Text: Lars Ljunggren