Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Att räkna på sådant som vi vanligtvis inte räknar på

Resursanvändning

De som arbetar inom skola och socialtjänst möter och formar kommande generationer. Det ställer krav på att deras resurser används effektivt, så att de kommer till största möjliga nytta för barnen som förvaltningarna har gemensamt ansvar för. I ett utvecklingsarbete har därför en modell tagits fram för att kunna räkna på tid, kostnader och samverkan mellan skola och socialtjänst under barnavårdsutredningar.

Det är Ulrika Westrup vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet som tillsammans med Anna Haraldsson och Amanda Ricketts vid innovationsenheten PART (Preventivt arbete tillsammans) har arbetat med att ta fram en modell för att öka kunskapen om resursanvändning i barnavårdsutredningar. I dessa viktiga och komplexa utredningar är det nu möjligt att på ett tydligare sätt än tidigare kartlägga arbetsuppgifter och tid och synliggöra omfattningen av den samverkan som sker mellan skola och socialtjänst. Med i utvecklingsarbetet var medarbetare från socialtjänsten, elevhälsan och två grundskolor i Helsingborg samt ekonomer från socialförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen. Resultaten av utvecklingsarbetet går nu att ta del av och har sammanställts i en forskningsrapport.

Typfallet Lucas 10 år

Modellen utgår från ett typfall – Lucas 10 år – och har  tagits fram med hjälp av scenariometodik. Det konstateras att totalkostnaden för typfallets barnavårdsutredning uppgår till cirka 144 000 kr. Som jämförelse kan sägas, att den totalkostnaden på årsbasis motsvarar cirka 15 procent av en rektorslön, 23 procent av lönen för en specialpedagog eller 37 procent av lönen för en resurspedagog. Av den totala tid som skolan och socialtjänsten tillsammans använde under utredningsperioden utgjordes cirka 3 procent av samverkan dem emellan.

Kan lyfta fram barnet och familjens perspektiv

Modellen har flera användningsområden och bidrar till ett ökat lärande kring olika yrkesgruppers arbetsuppgifter, resurser och metoder inom socialtjänsten och skolan. Den kan också användas som verktyg för jämförelser mellan olika tillvägsgångssätt och metoder för att genomföra barnavårdsutredningar.

– Ett ytterligare användningsområde är att låta modellen utgöra en utgångspunkt för att kartlägga utredningen utifrån barnets och familjens perspektiv. Ett sådant perspektiv skulle kunna fungera som en motvikt till det verksamhetsperspektiv som modellen nu har och därigenom ge viktiga insikter om hur barnavårdsutredningar kan utvecklas så att de bidrar barnets bästa, berättar Ulrika Westrup, forskare vid Institutionen för servicemanagement och tjänstvetenskap, Lunds universitet.